Kvah Logotyp

Program

Ludwig van Beethoven (1770-1827) - Violinsonat A-dur, op 30:1
Karol Szymanowski (1882-1937) - Myter

       Paus

Albert Schnelzer (f. 1972) - Apollonian Dances
Claude Debussy (1862-1918) - Violinsonat g-moll

Artister

charlotta-daniel

Charlotta Grahn Wetter, violin & Daniel Hormazábal Cortés, piano

Charlotta Grahn Wetter, violin, gick sin kandidat- och masterutbildning för prof. Henryk Kowalski vid Kungliga Musikhögskolan (KMH) och går sedan 2015 en 2-årig Avancerad påbyggnadsutbildning.
Hon har framträtt som solist i Szymanowskis violinkonsert nr 1 tillsammans med KMH Symfoniorkester samt i Mendelssohns violinkonsert med Jönköpings orkesterförening. Hon har även varit hon semifinalist i Ljunggrenska tävlingen för unga musiker.
Som kammarmusiker har hon medverkat i Askanäs Konsertserie, Skägga Musikdagar, Musica Vitae m.m.
Charlotta har tilldelats stipendier från bl.a. Frimurarordens Jubelfond, Kungl. Musikaliska Akademien, Willinska Stiftelsen och Kempe-Carlgrenska fonden.
Charlotta är 2016 års vinnare av Jan Wallander-priset och spelar på en J F Guidantus byggd 1731, generöst utlånad av Handelsbanken Classic Instruments.
Detta är Charlottas första framträdande i Allhelgonakyrkan.

Daniel Hormazábal Cortés, piano, har studerat för prof. Mats Zetterqvist på Edsbergs slott och för prof. Stefan Bojsten på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Han framträder regelbundet som solist och kammarmusiker och har förutom i Sverige även spelat i bl.a. Italien, Frankrike, Belgien, Tjeckien och USA.
Detta är Daniels första framträdande i Allhelgonakyrkan.

Tre seklers musik för violin och piano

Kvällens program spänner över tre sekler – från Beethovens violinsonat nr 6 komponerad i början av 1800--talet över Szymanowskis och Debussys verk skrivna under tidigt 1900-tal fram till Albert Schnelzers Apollonian Dances från vår egen tid.

De flesta av Beethovens tio violinsonater är skrivna relativt tidigt i hans liv. De tre sonaterna op.30 komponerades 1802, ungefär samtidigt med den stora kris Beethoven genomgick på grund av sin allt sämre hörsel som han så gripande beskrev i det s.k. Heiligenstadt-testamentet i oktober 1802. I dokumentet beskriver Beethoven sin desperation över sin tilltagande dövhet och sin önskan att kunna fortsätta sitt skapande men ser ingen annan utväg än döden. Det är paradoxalt att Beethoven under denna tid komponerade många ljusa och livsbejakande kompositioner och de följande åren också många av sina allra största mästerverk. Inte heller i Violinsonat nr 6 i A-dur op. 30:1 hör man något av den desperation som uttrycks i Heilgenstadt-testamentet. Sonaten är ett genomgående ljust och huvudsakligen lyriskt verk. Den kännetecknas också av att Beethoven här fortsätter att utveckla de båda instrumentens självständighet i förhållande till varandra. Den ljusa stämningen genomsyrar första satsen medan andra satsen kännetecknas av violinens vackra sångbara melodilinje i kontrast mot pianots mer taktfast punkterade rytmer. Som avslutande sats hade Beethoven först tänkt sig ett energiskt Rondo men tyckte sedan att denna sats inte passade med de övriga utan skrev i stället en avslutande mer konventionell sats i variationsform. Det ursprungliga Rondot använde Beethoven i stället som sista sats i violinsonat nr.9, den berömda Kreutzersonaten.

Karol Szymanowski (1882-1937) anses vara Polens främste kompositör under första delen av 1900-talet. Han var till en början framför allt påverkad av den tyska romantiken men efterhand influerades han också av impressionismen och av andra strömningar i den samtida musiken, till exempel Skrjabin och atonal musik, allt transformerat i ett personligt tonspråk. Under senare delen av sitt liv influerades Szymanowski också av den polska folkmusiken. Bland Szymanowskis verk kan nämnas fyra symfonier, två violinkonserter, av vilka fr.a. nr.1 spelas ofta, operan "Kung Roger", balettmusiken "Harnaise" och ett storartat "Stabat Mater". Bland kammarmusiken kan nämnas bland annat två stråkkvartetter och några verk för violin och piano, framför allt kvällens verk "Myter". Szymanowski skrev också sånger och många pianoverk, däribland tre pianosonater och ett antal mazurkor.

Myter op. 30 har blivit ett standardverk inom repertoaren för fiol och piano. Verket skrevs 1915 och bygger på tre antika myter. I verket utnyttjar och vidareutvecklar Szymanowski instrumentens, framför allt violinens, spelmöjligheter på ett fantasifullt, rikt och uttrycksfullt sätt. Szymanowski tyckte själv att ha hade utvecklat epokgörande nya uttryckssätt för violinen i detta verk (och i sin första violinkonsert). Den inledande delen "Aretusas källa" bygger på myten om hur gudinnan Artemis förvandlar nymfen Aretusa till en källa för att hon skulle kunna undfly sin förföljare flodguden Alfeios. Szymanowskis impressionistiska färgsättning, personliga melodik och harmonik framkommer tydligt. Andra satsen, "Narcissus", bygger på den välkända myten om den vackre ynglingen som blev så förälskad i sin egen skönhet att han ständigt speglade sig i en damm tills han förtynade och förvandlades till en pingstlilja. Han blev på detta sätt straffad av gudarna för att han avvisade andra människors kärlek. I Szymanowskis tolkning kan vi föreställa oss hur Narcissus´ självupptagenhet återspeglas i fiolens långsamma och delvis intensiva melodik. Tredje satsen, "Dryaden och Pan" beskriver hur skogsguden Pan lidelsefullt jagar en dryad (skogsnymf). Satsen är mångfacetterad med många temposkiftningar och en rik skala av olika spelsätt för fiolen.

Det följande verket på konserten bygger också på myter från antiken uttryckta i musik. Albert Schnelzer (f. 1972) är en svensk tonsättare med värmländsk bakgrund, uppvuxen i Karlstad. Hans musikaliska bana inleddes i ett rockband men sedan studerade han vid Musikhögskolan i Malmö åren 1994-2000 med lärare som Sven-David Sandström och Rolf Martinsson. Han har också studerat på Royal College of Music i London. 1998 vann Schnelzer första pris i kompositionstävlingen "Composers of Tomorrow" med orkesterverket "Erupto" och 2004 fick han ett internationellt genombrott med pianotrion "Predatory Dances". Under åren har Schnelzer fått återkommande beställningar och han får numera anses vara en av Sveriges ledande tonsättare. Kungl. Filharmoni-kernas årliga tonsättarfestival kommer i april 2017 att helt ägnas Albert Schnelzer. Schnelzer är också väl representerad på CD och en ny CD på BIS med orkesterverk och kammarmusik är på gång.

Schnelzers verkförteckning omfattar orkesterverk, konserter och skiftande former av kammarmusik. "Apollonian Dances" för fiol och piano komponerades 2003. Verket hade ursprungligen tre delar men Schnelzer tog bort mellansatsen och numera omfattar verket två satser: Sats 1 "The Birth of Apollo" (Apollons födelse) är en huvudsakligen långsam och meditativ sats som bygger på en enda melodi som växer och utvecklas allteftersom musiken fortskrider. Om andra satsen "Adolescent Apollo" (Apollon i tonåren) har tonsättaren berättat att han här har strävat efter att beskriva en övermodig och arrogant tonåring, som inte känner några gränser och inte är rädd för att visa framfötterna. Det är en livlig och rytmisk sats, virtuost skriven och interfolierad av mer kadensliknande passager för fiolen.

Konsertens avslutning utgör en lämplig övergång till föreningens sommarfestival 11-14 augusti, som har temat "Kammarmusik från Frankrike." Under festivalen får vi liksom ikväll höra musik av Claude Debussy (1862-1918), en av den franska musikens största mästare och den kanske viktigaste upphovsmannen till impressionismen inom musiken. 1915 påbörjade Debussy komponerandet av det som var tänkt att bli sex sonater för olika instrument men han hann enbart fullborda tre av dem innan han dog: sonaten för flöjt, viola och harpa, violoncellsonaten och kvällens verk, Violinsonaten i g-moll från 1917 som blev hans sista fullbordade komposition. Sonaten utgår från en traditionell tresatsig form men har annars inte mycket gemensamt med den traditionella sonatformen. Sonaten innehåller många skiftande stämningar och tempoförändringar. I första satsen kan man förnimma en melankolisk stämning som delvis återkommer i de följande satserna, kontrasterande med livligare partier. Ett inflytande från både spansk och inte minst romsk musik går också att höra framför allt i violinens insatser. Sonatens snabbt skiftande stämningar gör att man kan uppleva verket mer som en fantasi än som en sonat.

Allan Kanter