Kvah Logotyp

Kompositörer:

Brahms och hans vänner

Medverkande:

Bengt Forsberg med vänner

Fyra dagar med underbar kammarmusik

  • Ett programhäfte med omfattande programinformation ingår i festivalpasset men annars kan man köpa det i kassan för 20 kr.
    programhaefte-250

Program

Musik av Johannes Brahms
Pianokvintett f-moll op. 34,
Pianokvartett c-moll op. 60.
Pianotrio C-dur op. 87,
Stråkkvintett F-dur op. 88,
Klarinettkvintett h-moll op.115,
Saraband a-moll WoO 5 för piano
Sånger

Musik tillägnade Brahms
Hermann Goetz: Pianokvartett op. 6,
Walter Rabl: Kvartett för klarinett, violin, cello och piano op. 1
Clara Schumann: Tre romanser för piano
Hans Huber: Variationer över ett tema av Brahms för fyrhändigt piano

Musik av en vän västerut
Ethel Smyth: Verk för solo piano

Musik av flera vänner
Robert Schumann - Geistervariationen Ess-dur för piano
Joseph Joachim: Hebreiska melodier för viola och piano
Elisabeth von Herzogenberg: Pianostycken
Heinrich von Herzogenberg: Trio för oboe, horn och piano op.61
Antonín Dvořák: (Fyrhändigt till att börja med) Slaviska danser och Legender

Musik av några som påverkades av Brahms
Gabriel Fauré: Pianokvartett nr 2 g-moll op.45
Wilhelm Stenhammar: Allegro brillante Ess-dur för pianokvartett

Medverkande

Cecilia Zilliacus, Nils-Erik Sparf, Julia Kretz-Larsson,
Klara Hellgren, violin, Bernt Lysell, violin och viola,
Johanna Persson, Ylvali Zilliacus, viola,
Kati Raitinen, Andreas Brantelid, Per Nyström, cello,
Kjell Fagéus, Hermann Stefánsson, klarinett,
Jesper Harryson, oboe och Kristofer Öberg, horn,
Anne Sofie von Otter, mezzosopran,
Bengt Forsberg och Roland Pöntinen, piano,
Konstnärlig ledare: Bengt Forsberg

Från programhäftet

Bengt Forsberg, konstnärlig ledare förklarar festivalens tema:

Brahms blir aldrig banal

" ´Tycker ni om Brahms? ´skrev den franska författaren Francoise Sagan i början på 60-talet. Jag för min del, jag älskar Johannes Brahms! Han intar en central plats i 1800-talets kammarmusik. Hans skapande har en mycket tydlig riktning framåt, i ett slags ny tonalitet.
Brahms blir aldrig banal, han fjäskar inte, han går inga genvägar till våra hjärtan. Han påverkar oss på ett raffinerat sätt med sin innerlighet och värme. Mitt i hans ganska stränga struktur finns ett slags oförutsägbarhet. Utmanande för exekutörerna, samtidigt enormt givande.
Som person kunde Brahms vara ganska bufflig och ibland oförskämd, men samtidigt tog han andra tonsättare under sina vingar och stöttade dem. Flera av de relativt okända tonsättare vi spelar under festivalen kände Brahms, personligen eller som tonsättarkollegor.
Bland annat banade Brahms väg för Antonin Dvoráks möjligheter att bli tonsättare. Om Walter Rabls kvartett för klarinett, violin, violoncell och piano tyckte Brahms: "Ett förträffligt stycke av en otrevlig person." Sådan var han vår Johannes.
Det första jag spelade av vår store mästare var den vals i A-dur som Hans Huber gjort sina variationer över och som jag och Roland Pöntinen spelar på lördag. Jag kommer alltid tillbaka till Brahms."

Berättat för Pär Trehörning

Ville skapa musik utan åthävor

johannes-brahms-utan-skaegg
Johannes Brahms utan skägg

På våren 1829 flyttar Johann Jakob Brahms in i ett hus i Hamburg där Christiane Nissen hjälper till med att ta hand om de inneboende. Redan efter en vecka friar han till en förvånad Christiane som är 17 år äldre än han - 41 år gammal. De får Elise, mellanbror Johannes och Fritz. Mamma Christiane slet som sömmerska och pappa Johann försörjde familjen som musiker, från början på krogar och som gatumusikant, men med tiden bl.a. som kontrabasist i flera orkestrar.
Pappa lär Johannes grunderna i violin och cello. 1842 klagar hans pianolärare Cossel på att Brahms "skulle kunna bli en så bra pianist, men han vill inte sluta med sitt eviga komponerande". Tio år gammal debuterar dock Johannes med Beethovens pianokvintett. Runt 1845 skriver han en pianosonat i g-moll och börjar som elev för Cossels pianolärare Eduard Marxsen. Han hade känt både Beethoven och Schubert, beundrade Haydn, Mozart och Bach. Brahms solodebuterar nu
och låter också trycka några pianostycken under pseudonymen G. W. Mark. Brahms lät senare jaga fram nästan alla ungdomsverk och förstöra dem.
När Johannes Brahms 1853 är ute på turné med den ungerske violinisten Ede Reményi och möter den romska musiken (betydelsefull för Brahms musik) hörde de Franz Liszt spela sin pianosonat i h-moll Reményi påstod att Brahms sovit sig igenom framförandet. Det var kanske inte så konstigt? Liszt och Brahms hade helt olika uppfattning om musik. Där Liszt ville skapa musikdramatik var musikskapande redan för den unge Brahms en fråga om absolut musik, musik i sig själv, utan åthävor.
Senare samma år, i oktober, träffar så Brahms Clara och Robert Schumann. Robert skriver en artikel i sin tidning Neue Zeitschrift für Musik:Neue Bahnen/Nya stigar. Där skriver Schumann att Brahms är förutbestämd att ge uttryck för tiden på det högsta och mest ideala sätt. En överdrivet självkritisk ung Brahms tycker det kan vara svårt att leva upp till så höga förväntningar. Men Schumanns berömmande ord leder i alla fall till att Brahms opus 1 – 6 trycktes.
Efter Roberts misslyckade självmordsförsök i februari 1854 bosätter sig Brahms i Düsseldorf, för att kunna stötta Schumanns. Clara och Johannes förblir just mycket goda vänner till hennes bortgång 1896. Kanske var Brahms förälskad? Vi vet inte.
1856 förkovrar sig Brahms tillsammans med sin gode vän violinisten och tonsättaren Joseph Joachim i kontrapunkt och tidig musik - en viktig grund för Brahms. Efter flera motgångar, pianokonsert nr 1 fick usel kritik och en kortare förlovning med "min sista kärlek" Agathe von
Siebold avbryts, så blir Brahms hånad efter ett försök att offentligt kritisera den nya tyska skolan, med Liszt i spetsen.
Men han blir vän med bland andra kritikern Eduard Hanslick, som håller fram Brahms som motpolen till Wagner. Brahms själv intresserar sig för Wagners musik och spelar sina Händelvariationer för honom, när de möts. Men någon antiwagnerian blev han aldrig.
Efter att mamma Christiane avlidit 1865 skriver Johannes sitt tyska rekviem som får stort genomslag i Europa. Succén med rekviet verkar också förlösa verk som stötts och blötts i decennier: som de båda första stråkkvartetterna och första symfonin 1876. Brahms var trygg
med sin gigantiska förebild Beethoven. Där första symfonin tog kanske 20 år stod den andra är klar efter bara ett år.
Violinkonserten tillägnad Joachim tillkommer 1878 och Brahms är nu på höjden av sin karriär. Han får juryuppdrag och rekommenderar den unge tonsättare Dvorák från Tjeckien till sin förläggare Simrock. Detta år skaffar han sig också det välbekanta yviga skägget. Vännerna känner inte igen honom och blir utsatta för hyss.
Efter succén med sin andra pianokonsert 1882 bjöd Hans von Bülow in Brahms till hovorkestern i Meiningen där de två sista symfonierna tillkommer. Den sista satsens stora chaconne visar hur långt Brahms kommit efter kontrapunktstudierna med Joachim 30 år tidigare.
Sedan Brahms stråkkvintett nr 2 uruppförts 1890 känner sig 57-åringen pensionsmogen. Men Meiningenorkestern hade en begåvad klarinettist; Richard Mühlfeld och hans fina ton inspirerade till fyra makalösa verk för klarinett, bl a klarinettkvintetten som avslutar hela vår festival. Han skrev också Vier Ernste Gesänge inför Clara Schumanns bortgång och så slutligen de elva koralpreludierna för orgel, med den elfte" O Welt ich muss dich lassen", O värld jag måste lämna dig, innan han lade ned pennan.

Jan Silverudd

Mer information om artisterna

Stråktrio ZilliacusPerssonRaitinen bildades 1999 och har etablerat sig som en av de mest intressanta kammarmusikensemblerna i Sverige idag. Trion vann en Grammis 2005 för sin inspelning av Bachs Goldbergvariationer. Sedan 2007 är trions medlemmar tillsammans konstnärliga ledare för kammarmusikserien "Äntligen måndag" som våren 2011 flyttades från Nybrokajen 11 till Grünewaldsalen i Stockholms Konserthus. 2014 tilldelas de Musikaliska akademiens Interpretpris. Trio ZPR har framträtt ett antal gånger i Allhelgonakyrkan, senast i 2017 i festivalen Bach och Mendelssohn.
Cecilia Zilliacus, violin, vann Solistpriset 1997 och utnämndes 1997/98 till Artist-in-Residence vid Sveriges Radios P2. 2001/2002 var hon Konserthuset i Stockholms representant i det internationella samarbetet Rising Stars. Hon har framträtt med orkestrar i Sverige och internationellt och spelar ofta i kammarmusikaliska sammanhang.
Johanna Persson, viola, har tilldelats priser vid bl.a. Rostaltävlingen i Berlin 1997 och har varit stämledare för viola-stämman i Göteborgsoperans orkester. Hon är lektor i viola vid Högskolan för Scen och Musik i Göteborg.
Kati Raitinen, cello, är solocellist i Kungliga Hovkapellet på Stockholms Operan, parallellt med ett aktivt kammarmusikspel såväl nationellt som internationellt. 1997 var hon finalist i Solistpriset-tävlingen i Stockholm.

Nils-Erik Sparf, violin, har under flera decennier varit en av Sveriges allra främsta musiker och samarbetat med många stora svenska artister. Han har varit konsertmästare i Stockholms Kungliga Filharmoniska Orkestern och i Kungliga Hovkapellet på Stockholmsoperan. Sedan många år leder han Drottningholms barockensemble och Uppsala Kammarsolister. Han turnerar som solist och har spelat in ett stort antal CD-skivor. Sedan 1992 är han ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien. Han har framträtt många gånger i Allhelgonakyrkan, senast i september 2017.

Julia Kretz-Larsson, violin, föddes i Berlin. Hon studerade med Marianne Boettcher och Thomas Thompson i Berlin och med Josef Suk i Prag. Med Julius Stern-pianotrion har hon vunnit olika priser vid tävlingar som International Chamber Music Contest Premio Vittorio Gui i Florens, Felix Mendelssohn-Bartholdy-tävlingen i Berlin och Internationella Triumfbågen i Trieste. Hon är medlem i kammarmusikensemble Spectrum Concerts Berlin, som har sin egen konsertserie i Berliner Philharmonie Kammermusiksaal och med vilken hon också spelat i hallar som Carnegie Hall i New York och Concertgebouw Amsterdam.
Julia Kretz-Larsson har regelbundet spelat kammarmusikkonserter med artister som Janine Jansen, Julian Rachlin, Isabelle Faust, Martin Frosta, Torleif Thedeen, Cecilia Ziliaci, Lawrence Power, Bengt Forsberg, Roland Pöntinen, Alexander Sitkovetsky, Igor Levit, Mischa Maisky, Itamar Golan, och hon har spelat kammarmusik konserter på festivaler som Salzburger Festspiele, Internationella Kammarmusikfestivalen Utrecht, Julian Rachlin och Friends, Schleswig-Holstein Musikfestival och Vinterfest. Hon har spelat in kammarmusik för bland annat BIS, NAXOS, Harmonia Mundi.
År 2006 blev Julia Kretz-Larsson medlem av Lucerne Festival Orchestra, ledd av Claudio Abbado, och sedan 2008 har hon varit medlem i Mahler Chamber Orchestra, ledare för andra violinister sedan 2011.
Julia är sedan 2015 alternerande första konsertmästare i Sveriges Radios Symfoniorkester och är lärare vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Detta är hennes första framträdande i Allhelgonakyrkan.

Klara Hellgren, violin, är en av landets främsta kammarmusiker i sin generation och har etablerat sig på den svenska musikscenen med många uppdrag. Hon har jobbat med flertalet av de större orkestrarna i Sverige och samarbetat som solist med dirigenter som Hannu Koivula, Henrik Schäfer och Charles Hazelwood. 8 maj 2014 gjorde hon ett kritikerrosat framträdande med Nielsens violinkonsert tillsammans med dirigenten Paul Mägi och Uppsala Kammarorkester. Hon finns representerad på en mängd inspelningar gjorda av Sveriges Radios P2 och på ett flertal CD-inspelningar. Sedan 2004 är Klara anställd som violinist i den mycket renommerade stråkkvintetten "Uppsala Kammarsolister". Förutom sin kammarmusikserie i Uppsala Konserthus turnerar ensemblen regelbundet, både i Sverige och utomlands.
Klara har även stor framgång med sin pianotrio, "Trio Nova", som förutom henne själv, utgörs av cellisten Kati Raitinen och pianisten Terés Löf. Klara spelar på en violin byggd av Antonio Gragnani 1773, vänligen utlånad av Järnåkerfonden. Hon har framträtt ofta i Allhelgonakyrkan, senast i festivalen 2015 Kammarmusik från Norden.

Bernt Lysell, violin och viola, har verkat som konsertmästare i de flesta orkester i Sverige. Han invaldes 1991 som ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien och hade en nyckelroll i Sveriges Radios symfoniorkester i mer än 30 år fram till 2010 när han gick i pension. Sedan 2010 är Bernt anställd hos Musik i Uppland där han är en av Uppsala Kammarsolister samt konsertmästare i Uppsala Kammarorkester. Hans senaste framträdande i Allhelgonakyrkan var i 2000 när Lysellkvartetten spelade musik av César Franck.

Ylvali Zilliacus, viola, studerade i London och Berlin. 2004 bildade hon tillsammans med Nadia Wijzenbeek och Marie Macleod Lendvai String Trio och tillsammans studerade de för David Takeno vid Guildhall School of Drama i London. Sedan deras debut i Wigmore Hall har de flitigt gett konserter i bland annat Concertgebouw i Amsterdam, Kings Place och Purcell Room i London och Musikaliska i Stockholm.
Ylvali har varit stämledare/alternerande stämledare i den tidstrogna instrumentensemblen English Concert (2003-2007) under ledning av Andrew Manze. 2009-2013 var hon stämledare i Musica Vitae i Växjö med vilka hon ofta framträdde som solist både i Sverige och på turné utomlands. Sedan 2011 spelar Ylvali regelbundet i Mahler Chamber Orchestra och sedan 2015 även på Kungliga Operan i Stockholm. Hennes senaste framträdande i Allhelgonakyrkan var festivalen 2017 Bach och Mendelssohn.

Andreas Brantelid, cello, gjorde sin konsertdebut vid 14 års ålder i Elgars cellokonsert tillsammans med Det Kungliga kapellet i Köpenhamn. Därefter har han uppträtt som solist med alla de stora orkestrarna i Skandinavien samt många andra Europeiska orkestrar. Andreas vann Eurovision Young Musicians Competition (2006), Paulo International Cello Competition (2007) och Borletti-Buitoni Lita Fellowship (2008). Han har också varit medlem i Lincoln Centre Chamber Music Society i New York och BBC: s New Generation Artist system. Andreas Brantelid spelade redan sin 15 åring i Allhelgonakyrkan. Senast återkom han i september förra året.

Per Nyström, cello, har studerat för Guido Vecchi, Torleif Thedéen och Ola Karlsson samt för William Pleeth i London. Han gjorde sin solistdebut med Göteborgs Symfoniker 1994. Per var en av grundarna av The Yggdrasil String Quartet. Han är även konstnärlig ledare för Aurora Music, ett koncept vad gäller kammarmusikfestival och internationella master classes. Utöver de främsta av professorer och artister på alla orkesterinstrument har 1300 unga artister från fem kontinenter besökt Aurora sedan starten. 2013 tilldelas Per Nyström medaljen Litteris et Artibus för framstående konstnärliga insatser som cellist.
Han har framträtt i Allhelgonakyrkan ett antal gånger, senast i festivalen 2008. 3 X Franz.

Kjell Fagéus, klarinett, en av Sveriges främsta kammarmusiker och solist, har turnerat mycket i Sverige och utomlands. Han var soloklarinettist i Kungliga Hovkapellet i 14 år och har varit konsertmästare i Stockholms Blåsarsymfoniker. Han har framträtt i Allhelgonakyrkan ett antal gånger, senast 2012 i festivalen American Dreams.

Hermann Stefánsson, klarinett, har varit stämledare i Kungliga Filharmonikerna och Stockholm Sinfonietta sedan 1995. Dessförinnan hade han samma position i Helsingborgs symfoniorkester. Stefánsson är också medlem av Kungliga Filharmonikernas blåsarkvintett och Svenska Serenadensemblen. Han har varit solist med många svenska och utländska orkestrar, bland dem Kungliga Filharmonikerna och Islands Symfoniorkester. Dessutom medverkar han regelbundet i Konserthusets kammarmusikserier. Hans senaste framträdande i Allhelgonkyrkan var i festivalen 2016 Fransk Kammarmusik.

Jesper Harryson, oboe, är stämledare i Kungliga Filharmonikerna. Harryson framträder ofta som solist samt är en aktiv kammarmusiker. Han är även medlem i Stockholm Sinfonietta. 1988 vann han en nordisk tävling för oboister i Odense och har även fått pris i internationella tävlingar i Tyskland och Storbritannien.
Jesper Harryson är regelbundet med i olika kammarmusikkonserter i Konserthuset, bland annat som medlem i Kungliga Filharmonikernas Blåsarkvintett. Harryson undervisar även vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hans senaste framträdande i Allhelgonkyrkan var i festivalen 2016 Fransk Kammarmusik.

Kristofer Öberg, horn, anställdes i Kungliga Filharmonikerna 1997 och är alternerande stämledare. Innan han kom till Kungliga Filharmonikerna var han solohornist vid Norrlansoperan. Han studerade vid Framnäs Folkhögskola och vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Vid två tillfällen har han tilldelats Kungliga Musikaliska Akademiens utlandsstipendium.
Vid flera tillfällen har Kristofer Öberg framträtt som solist, bland annat i Richard Strauss första hornkonsert och Lars-Erik Larssons hornconcertino. Med Kungliga Filharmonikerna har han bland annat varit solist i Schumanns Konsertstycke för fyra horn och orkester. Öberg är även medlem av Kungliga Filharmonikernas Blåsarkvintett. Hans senaste framträdande i Allhelgonkyrkan var i festivalen 2016 Fransk Kammarmusik.

Anne Sofie von Otter, mezzosopran, är en av Sveriges främsta sångare någonsin. Karriären omfattar, förutom återkommande operaengagemang på världens främsta scener, även ett stort antal skivutgivningar och regelbundet återkommande recitalverksamhet. De senare innefattar ofta innovativa och gränsöverskridande projekt. Bland hennes dirigentsamarbeten kan nämnas Carlos Kleiber, Claudio Abbado, Marc Minkowski och Sir Simon Rattle.
Hon har belönats med prestigefyllda priser, bland dessa en International Record Critics' Award (recording artist of the year) och en Grammy Award (best classical vocal performance). Hon samarbetar sedan många år med pianisten Bengt Forsberg och tillsammans har de fått flera priser, bl.a. en Diapason d'Or för en inspelning av svenska romanser.
Anne Sofie von Otter har framträtt många gånger i Allhelgonakyrkan, senast i en julkonsert 2016.

Roland Pöntinen , piano, debuterade som solist 1981 med Kungliga Filharmonikema och har efter det framträtt tillsammans med de friimsta orkestrarn i Europa, USA, Korea, Sydafrika, Australien och Nya Zeeland. Höjdpunkterna inkluderar konserler med filharmoniska orkestrarna i Paris och London, Los Angeles Philharmonic i Hollywood Bowl, Scottish Chamber Orchestra i Edinburgh liksom framträdanden i London Proms. Han har gjort mer än 100 inspelningar för BIS, Phillips, cpo, Arte Nuova och EMI. Hans senaste framträdande i Allhelgonakyrkan var i augusti 2011.

Bengt Forsberg, piano, är sedan snart 30 år konstnärlig ledare för kammarmusiken i Allhelgonakyrkan. Bland hans regelbundna samarbetspartners finns mezzosopranen Anne Sofie von Otter, cellisten Andreas Brantelid och violinisten Nils-Erik Sparf. Som solist har han framträtt med bl.a. Stockholms Kungliga Filharmoniker och han har gett soloaftnar i bl.a. Londons anrika Wigmore Hall. I oktober 2016 deltog han som solist i Oxford Lieder Festivals "Schumann Project". Bengt Forsberg har gett ut många CD-skivor, senast en prisad inspelning med musik av kvinnliga tonsättare, "Neglected works for piano".