Kvah Logotyp

Vårens sista konsert i Allhelgonakyrkan

Program

Amanda Maier-Röntgen (1853-1894) - Violinsonat h-moll
Wilhelm Peterson-Berger (1867-1942) - 4 Sånger
Återkomst - Mitt trollslott - Längtan heter min arvedel - Serenad
Amanda Maier-Röntgen - Sex stycken för violin och piano
Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791) - Violinsonat A-dur K. 305
Amanda Maier-Röntgen – Fyra sånger
AftonklockanDen sjuka flickans sångUngt modSången,
3 stycken för violin och piano

Extra nummer: Brahms - Op. 59:2 Auf dem see för violin och piano

Medverkande

Cecilia Zilliacus, violin, Sabina Bisholt, sopran,
Bengt Forsberg, piano

Mer information om artisterna

cecilia-2017
Foto: Mia Marin

Cecilia Zilliacus, violin, är en av Sveriges främsta violinister med Norden och Europa som arbetsfält. Hennes mångsidiga repertoar av solo- och kammarmusikverk har lett henne att samarbeta med ett stort antal kompositörer och orkestrar. Hennes intresse för nyskrivnen och samtida musik har genererat flera kompositioner skrivna speciellt för henne. Som solist har Cecilia framträtt med flertalet svenska symfoniorkestrar samt många nordiska och europeiska.

Efter utbildning på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och Hochschule für Musik und Tanz, Köln vann Cecilia Solistpriset 1997 och utnämndes till Artist-in-Residence vid Sveriges Radios P2. 2001/2002 var hon Konserthuset i Stockholms representant i det internationella samarbetet Rising Stars. Hon är lektor på Kungliga Musikhögskolan och ledamot av Kungliga Musikaliska akademien. Hon är dessutom en drivande kraft i den flerfaldigt prisbelönade stråktrion ZilliacusPerssonRaitinen och är sedan 2015 konstnärlig ledare för Kammarmusikfestivalen Katrina på Åland.

Cecilia har framträtt ofta i Allhelgonakyrkan, senast i festivalen 2016, Fransk kammarmusik.

sabina-bisholt
Foto: Jessica Knecht

Värmländska sopranen Sabina Bisholt tog examen från Operahögskolan 2016. Examensuppgiften var att sjunga Donna Elvira i Mozarts Don Juan på Malmöoperan. Hon avslutade sin praktikperiod med att göra rollerna som Hunden och Gräshoppan i Janáceks Den listiga lilla räven på Norrlandsoperan.

Sabina sjunger ofta på konsert och hennes repertoar inkluderar Brahms Ein deutsches Requiem, Lars-Erik Larssons Förklädd gud och Joakim Anderssons Johannespassion. Den senare har tillägnat Sabina sin Södergran-svit. Hon har också arbetat med pianisten Bengt-Åke Lundin på Konserthuset i Stockholm.

Hon belönades 2016 med både Christina Nilsson-stipendiet och Hans Dalborgs musikstipendium. Kungliga Musikaliska akademien har delat ut flera stipendier till Sabina de två senaste åren.

Sabina började tidigt med musiken. Det blev både barnkör och violoncell. Efter åren i Karlstad for hon till Stockholm och Lilla Akademien. Hon fullföljde sedan ett treårigt program på Operastudio 67. Där fick hon bl.a. göra Tatjana i Tjajkovskijs Eugen Onegin och Elisetta i Cimarosas Det hemliga äktenskapet/Il matrimonio segreto. Under åren på Operahögskolan fick hon bl.a. sjunga Grevinnan i Mozarts Figaros bröllop och Margareta i Gounods Faust och Mimi i Puccinis La Bohème.

Det är första gången Sabina framträder i Allhelgonakyrkan.

bengt
Foto: Arto Tulima

Bengt Forsberg, piano, är sedan snart 30 år konstnärlig ledare för kammarmusiken i Allhelgonakyrkan. Bland hans regelbundna samarbetspartners finns mezzosopranen Anne Sofie von Otter, cellisten Andreas Brantelid och violinisten Nils-Erik Sparf. Som solist har han framträtt med bl.a. Stockholms Kungliga Filharmoniker och han har gett soloaftnar i bl.a. Londons anrika Wigmore Hall. I oktober 2016 deltog han som solist i Oxford Lieder Festivals "Schumann Project". Bengt Forsberg har gett ut många CD-skivor, senast en prisad inspelning med musik av kvinnliga tonsättare, "Neglected works for piano".

Programkommentarer

Amanda Maiers pappa Carl Eduard kom från tyska Riedlingen till Landskrona, gifte sig med Elisabeth Sjöbeck från Tirup och startade bageri med servering. Deras konditori på Gamla Kyrkogatan i Landskrona var känt för sina karameller och knäck. Fadern extraknäckte också som musiker. 1853 föddes deras Carolina Amanda Erika Maier. Pappa, som tagit musikdirektörsexamen året innan Amanda föddes, undervisade henne i fiol- och klaverspel. 1869 började Amanda Maier på det som i dag är Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och tre år senare blev hon den första kvinnan i Sverige som tog musikdirektörsexamen, med högsta betyg i de flesta ämnen. Maier började nu ge konserter både i Sverige och utomlands. Musikaliska akademien tilldelade henne ett stipendium om 1 000 Riksdaler Banco till musikförkovran i Leipzig. Där studerade hon bl.a. komposition för tonsättaren Carl Reinecke och violin för Engelbert Röntgen, Leipzigs Gewandthausorkesters konsertmästare. Här blev hon också god vän med Edvard Grieg, genom Skandinaviska sällskapet. I Leipzig tillkom 1873 hennes violinsonat h-moll, tillägnad hennes käre far. Allegrot inleds med att pianot försiktigt bjuder in fiolen som börjar sjunga. De munhuggs en del och satsen växlar mellan det lite folkviseartade och det mer dramatiska. Andantinot som går i G-dur är sångbart och nästan med spelmanskänsla. Den brett upplagda finalsatsen i rondoform framstår för en lyssnare som den mest virtuosa, både för fiol och piano. De lyriska vilopunkterna och till och med ett fugerat inpass transformeras raskt till skönspel i turbofart. Hon är tjugo år, visar upp vad hon kan och har inte tid att sega! Några år senare lämnar hon in den till Musikaliska konstföreningen, som under bland andra Gade låter granska den och vill ändra i sista satsen. Det vill högaktningsfullt inte Maier. Den trycks utan ändringar 1878.
1875 skriver och uppför Maier sin ensatsiga violinkonsert d-moll, i Halle men också i Leipzig. Hon flyttar tillbaka till Landskrona och turnerar i öst, från Helsingfors till S:t Petersburg och gifter sig med sin fiollärares son, tonsättaren Julius Röntgen. Fram till 1878 tillkommer nio stycken för fiol och piano, varav sex trycks året därpå som Sechs Stücke, tillägnade svärföräldrarna Engelbert & Paulina som spelade just fiol & piano. (Vi får i kväll höra också numren ”7 – 9”.) Om ni tycker till exempel att stycke nr 3, Lento, är för vackert så har ni i nr 6 en vildsint violin med en folkmusiker i pianot. 1878 tillkommer också alla de fyra sångerna vi får höra, alla med texter av Carl David af Wirsén.
Hon flyttar med maken till Amsterdam 1880 och då slutar i princip Amanda Maier-Röntgen att uppträda offentligt, som det var då. Men de håller salong hemma med gäster som Clara Schumann, Johannes Brahms och förstås Edvard och Nina Grieg. Mot slutet av 1880-talet blir hon lungsjuk och blir under sina sista sju år bara sämre. 1891 tillkommer hennes sista fullbordade verk, den stora pianokvartetten e-moll. Hon undervisar sina båda söner Julius (fiol) och Engelbert (cello) bara timmar innan hon somnar in 1894. Efter hennes död skrev Edvard Grieg till Röntgen: ”Hon var en av mina favoriter.”

Wilhelm Peterson-Berger föddes 1867 i Ullånger i Ångermanland. De dalsländska föräldrarna Olof Peterson och Wilhelmina (född Berger) flyttade med sin förstfödde till Burträsk och senare Umeå, båda i Västerbotten. Mamma var den som lärde honom spela piano. 1885 började han studera vid det som i dag heter Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, där han efter några år tog organistexamen och studerade komposition. 1887 gick han på operan och såg Wagners Mästersångarna och blev för många år wagnerian på kuppen. 1889 kom han så för första gången äntligen till Jämtland och blev helt tagen. Efter ett studieår i Dresden arbetade han några år som dirigent och musiklärare i både Umeå och just Dresden innan han 1895 kom till Stockholm, där han blev musikkritiker. 1910 hade han råd att låta bygga sommarhuset Sommarhagen på Frösön i sitt älskade Jämtland. Förutom några år som operaregissör på Kungliga Operan verkade han som en ofta fruktad musikkritiker på Dagens Nyheter fram till 1930. 150-åringen Wilhelm har inte bara lämnat efter sig sina älskade pianostycken Frösöblomster utan också sex operor (däribland Arnljot men också Adils och Elisiv som gavs konsertant på Kungliga Operan i år), tre violinsonater, fem symfonier och en härlig violinkonsert. Men till standardrepertoaren, utöver Frösöblomster, hör verkligen hans sånger för soloröst och kör. 52 av hans ca 100 solosånger gavs under åren 1896 – 1928 ut i tre serier om 18 häften under namnet Svensk lyrik. Av dem får vi i kväll höra fyra sånger; Återkomst från Offerkransar, 1914, med text av Anders Österling, Mitt trollslott från Fyra dikter av August Strindberg, 1911, Längtan heter min arvedel från Ur Fridolins Lustgård, 1902 och Serenad från Ur Vildmarks- och kärleksvisor, 1905. De båda sista har text av gode vännen Erik Axel Karlfeldt.
Den väg som går mellan gamla färjeläget vid Vallsundet och Frösö kyrka och passerar Sommarhagen, där P-B efter 1930 bodde ensam (med en butler), heter i dag Peterson-Bergers väg.

Wolfgang Amadeus Mozart föddes 1756 i Salzburg och är världshistoriens mest uppmärksammade underbarn. Pappa Leopold turnerade under deras barndom runt i Europa med ”Wolfie” och storasyster Nannerl. Mozart lärde sig förstås att komponera, spela klaver, fiol och orgel men pappan var noga med att ge också ge barnen en gedigen uppfostran, med klassisk bildning. 1778 hade Mozart lämnat trygga men kvävande Salzburg och var på jobbjakt i Europa, med mamma. Det var knapert och för att bättra på sin CV skrev han under året hela sju fiolsonater. Violinsonat A-dur som fått nr 22 och Köchelnr 305 (eller 293d enligt edition nr 6 i av Köchelkatalogen, för er som gillar att imponera) skrevs av den 22-årige Mozart under våren i Mannheim. Sonaten har bara två satser; en mycket glad förstasats och andrasats i form av en serie variationer, mer långsam och allvarlig. Efter den näst sista variationen i moll avslutar han sonaten i skuttig tretakt. Han drog vidare till Paris där jobben uteblev och älskade mamma Anna Maria blev sjuk och dog. Ja, de hade för lite pengar till läkare. Mozart återvände så i början på 1779 motvilligt till Salzburg för att åter tjäna pappa Leopolds arbetsgivare, furstebiskop Colloredo, i nästan två år till, innan Mozart slet sig fri och försökte sig på att frilansa i musikmetropolen Wien.

Jan Silverudd

Fotos från konserten

kvah-17-06-10-1
Cecilia & Bengt, © Lars-Ingmar Karlsson
kvah-17-06-10-2
Sabina, © Lars-Ingmar Karlsson