Kvah Logotyp

Bengt Forsberg, sedan starten konstnärlig ledare för Kammarmusiken i Allhelgonakyrkan, firade tillsammans med kollegorna Tobias Ringborg och Natalia Goldmann, fem kompositörer som jubilerar under 2018.

Program

Franz Berwald (1796–1868): Pianotrio nr 3 d-moll
Emil Sjögren (1853–1918): Poem för violin och piano C-dur
Claude Debussy (1862–1918): Sonat för violoncell och piano d-moll
... paus ...
Lili Boulanger (1893–1918): D’un matin de printemps, pianotrio version
Hubert Parry (1848–1918): Pianotrio nr 1 e-moll
... extranummer ...
Georges Bizet (1838-1875): Blomsteraria från Carmen för pianotrio, arrangemang av Tobias Ringborg

Medverkande

Tobias Ringborg, violin
Natalia Goldmann, cello
Bengt Forsberg, piano

Mer information om artisterna

tobias-ringborg
Tobias Ringborg Foto: © Alexander Kenney

Tobias Ringborg, violin, har etablerat sig som dirigent, solist och kammarmusiker. Karriären inleddes 1994 då han vann Solistpriset. Samma år tog han solistdiplom vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Violinstudierna avslutades därefter på The Juilliard School i New York.
Som violinsolist har Tobias Ringborg gästat samtliga svenska symfoni- och kammarorkestrar och han har samarbetat med dirigenter som Gennady Rozhdestvensky, Neeme Järvi, Okko Kamu, Sakari Oramo och Daniel Harding. Till utländska meriter hör förstapriset i Concours
International de Musique de Chimay i Belgien och recitaler och orkesterkonserter över hela Europa och i USA.
Han är en aktiv förkämpe för svensk musik, och har spelat in ett tjugotal uppmärksammade skivor med kammarmusik och violinkonserter av företrädesvis svenska tonsättare.
År 2000 inledde Tobias Ringborg en karriär som dirigent, då han vann han De svenska orkestrarnas dirigenttävling i Helsingborg, och har sedan dess framträtt med samtliga svenska orkestrar, ofta i den dubbla rollen som solist och dirigent.
Han har spelat ofta i Allhelgonakyrkan senast november 2009.

Länk till mer information om Tobias

natalia_goldmann
Natalia Goldmann FOTO: © Model House

Natalia Goldmann, cello, har studerat vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm/Edsbergs musikinstitut för professor Torleif Thedeen och sedan för professor Truls Mörk i Oslo, där hon även tog sin masterexamen. Ytterligare studier var på "Conservatoire National Supérieur de Musique et de Danse de Paris" för professor Michel Strauss.
Natalia har deltagit i ett flertal masterclasses och har tilldelats flera stipendier, bland annat "Anders Sandrews Stiftelse", "Sixten Gemséus Kulturstipendium" och "Stipendium ur Kurt Belfrages minnesfond".
Natalia är en aktiv kammarmusiker och spelar kammarmusik runt om i hela Europa. Hon har deltagit i flera kammarmusikfestivaler bland annat "Lycko kammarmusikfestival" och "Båstad kammarmusikfestival", och har spelat recitaler och konserter i Sverige, Norge och Frankrike.
Detta är hennes första framträdande i Allhelgonakyrkan.

Länk till mer information om Natalia

bengt-erik-nilsson
Bengt Forsberg Foto: Erik Nilsson

Bengt Forsberg, piano, är en av Sveriges främsta pianister. Bland hans regelbundna samarbetspartners finns mezzosopranen Anne Sofie von Otter, cellisten Andreas Brantelid och violinisterna Cecilia Zilliacus och Nils-Erik Sparf. Som solist har Bengt framträtt med bland annat Kungliga Filharmonikerna och Göteborgs Symfoniker. Han har också gett soloaftnar i bland annat Londons anrika Wigmore Hall och är verksam som adjungerad professor i pianospel vid Royal Academy of Music i London.
Bengt har gett ut ett stort antal CD-skivor, inte minst med Anne Sofie von Otter, varav flera har erhållit stora internationella priser, som Grammy och Gramophon´s Recording of the Year. Under de senaste åren har Bengt gett ur prisade skivor med kvinnliga kompositörer, ”Neglected works for piano”, verk för violin och piano av Carl Nielsen tillsammans med Cecilia Zilliacus, celloverk av Fauré med Andreas Brantelid och engelsk musik för altfiol med Ellen Nisbeth. Tillsammans med Cecilia Zilliacus och sångerskan Sabina Bisholt har det blivit flera CD med musik av Amanda Maier. I maj 2018 valdes Bengts inspelning ”Amanda & Julius – Works for piano by Amanda Maier och Julius Röntgen” ut av tidningen BBC Music som månadens inspelning av musik för soloinstrument.
Bengt Forsberg är KVAHs konstnärlig ledare och har varit ansvarig för kammarmusiken i Allhelgonakyrkan i 30 år.

Programkommentar

Först mot slutet av sitt liv blev den svenske tonsättaren och industrimannen Franz Berwald riktigt erkänd som tonsättare av sin samtid. Hans kanske förnämsta verk förblev ospelade, och även i våra dagar är han styvmoderligt behandlad, även om hans fyra symfonier och ett par ouvertyrer till hans operor (”Estrella de Soria” och ”Drottningen av Golconda”) då och då framförs, liksom hans septett (se vidare nedan).
I 30-årsåldern vistades Berwald i Berlin för att skriva operor, men lyckades inte få någon uppsatt. Istället försörjde han sig framgångsrikt inom fysioterapi.
Hans andra resa till Wien 1846 blev mer framgångsrik där Jenny Lind framförde sångspelet ”Ein ländliches Verlobungsfest in Schweden” och väl tillbaka i Stockholm satte Operan i Stockholm upp ”Estrella de Soria” 1862, drygt 20 år efter dess tillkomst.
Bland Franz Berwalds kammarmusik kan nämnas tre stråkkvartetter och fem fullbordade pianotrior. Berwalds musik kännetecknas ofta av elegans och genomskinlighet. Hans septett i B-dur från 1828 för klarinett, fagott, horn, violin, viola, violoncell och kontrabas är inspirerat av Beethovens septett för samma instrument, men står helt klart på egna ben.
Kvällens verk, den tredje pianotrion från 1851 åstadkom en ansenlig skandal i Berlin 1858 på grund av sina egendomligheter i form och harmonik. Ludvig Norman, som visserligen imponerades av uppfinningsrikedomen och var en stor förespråkare för Berwalds musik, tyckte också att den rymde många ”verkligt frånstötande saker”. Men Neue Zeitschrift für Musik gav den lysande kritik.

Emil Sjögren blev under andra häften av 1800-talet en av Sveriges mest ledande tonsättare inom det kammarmusikaliska området, framför allt beroende på sin stora produktion av sånger och verk för piano. Särskilt inom harmoniken blev Sjögren nydanande och inspirerade bland andra Hugo Alfvén, Wilhelm Stenhammar och Wilhelm Peterson-Berger.
Från 1891 var Sjögren organist i Johannes kyrka i Stockholm, där hans improvisationer blev mycket uppskattade. Han vistades ofta i Paris där han gav konserter med sina egna verk.
Bland Sjögrens cirka 200 sånger kan nämnas sju sånger ur Holger Drachmanns Tannhäuser, fem sånger till text av Fröding från 1902 och ”Till Österland och andra sånger” från 1917.
Sjögren skrev också fem violinsonater, där den andra från 1889 kanske hör till hans mest populära verk.
Det verk som Bengt Forsberg och Tobias Ringborg framför vid kvällens konsert, den korta ”Poem för violin och piano”, skrev Sjögren 1903. Det är tillägnat den franske violinisten Jacques Thibaud.

Fransmannen Claude Debussy skapade med sitt ”Förspel till en fauns eftermiddag” från 1894, ett av musiklitteraturens första impressionistiska verk med det intima och stämningsfulla inledande flöjtsolot. Debussys sökte i sin musik att bevara improvisationen och ifrågasatte den tidens utgångspunkt i sonatform.
Bland övriga verk av Debussy kan nämnas orkestertriptyken ”La mer”, ”Images” (Bilder) för orkester, operan ”Pelléas et Mélisande”, ”Clair de lune” för piano och ”Syrinx” från 1912 för soloflöjt.
Debussys kammarmusikproduktion är intressant, inte minst i valet av instrument. Hans tanke var att i slutet av sitt liv skriva sex verk med olika instrument, vilket han inte hann förverkliga. Det blev dock en sonat för flöjt, altfiol och harpa, en sonat för violin och piano samt kvällens verk, sonaten för violoncell och piano från 1915.
Som nämnts ovan strävade Debussy att i görligaste mån frångå gängse formscheman. Detta speglas även i hans nya benämningar av satser och tempobeteckningar, ofta på franska.
Debussy hade ursprungligen tänkt sig ”Pierrot faché avec la lune” (Pierrot i dispyt med månen) som underrubrik till den här sonaten. Det är inte svårt att i mellansatsen föreställa sig denna vitklädda, sentimentala pajasfigur i samtal med månen, ömsom påstridig, ömsom sorgmodig.

Lili Boulanger, fransk tonsättare, blev bara 25 år. Hon blev den förste kvinnliga tonsättaren som vann det åtråvärda Rompriset 1913 för sitt verk ”Faust et Hélène.” Bland hennes andra verk kan nämnas ”Psaume XXIV”, ”Psaume CXXIX” samt ”Vieille prière bouddhique”.
”D’un matin de printemps” (1918) finns i olika versioner, bland annat för orkester men också för flöjt och piano. I kväll får vi höra en version för piano, violin och violoncell. Tillsammans med "D'un soir triste", blev detta verk det sista som Lili Boulanger skrev.

Den engelske tonsättaren Hubert Parry har för alltid skrivit in sig i musikhistorien med sin hymn ”Jerusalem” till text av William Blake. Den sjungs bland annat av tusentals glada musikälskare i Albert Hall i slutet av den årliga ”BBC:s Last night of the Proms”.
Parry skrev bland annat fem symfonier, instrumentalkonserter, oratorier och flera andra körverk. Inom kammarmusikområdet kan nämnas tre stråkkvartetter, en pianokvartett samt fyra pianotrior, varav vi hör den första, i e-moll från 1878–79 i kväll.
Parry hade stort inflytande som lärare och musikhistoriker. Från 1895 tog han över som rektor för Royal College of Music där bland andra Ralph Vaughan Williams, Gustav Holst, Frank Bridge and John Ireland var hans elever. Han skrev också flera böcker, bland annat om Johann Sebastian Bach och hans artiklar i Grove's Dictionary, Storbritanniens ledande musiklexikon, var en kunskapskälla för många musiker, bland dem Edvard Elgar.

Pär Trehörning