Olivier Messiaen (1908–92) skrev sin stora svit för solopiano Vingt regards sur l’enfant Jésus 1944 medan Paris befriades från tyskarna. Titeln kan översättas Tjugo betraktelser över Jesusbarnet men betyder ordagrant Tjugo blickar på barnet Jesus, och de flesta av de tjugo satserna heter något med Regard: Faderns blick, Stjärnornas blick, Jungfruns blick och så vidare. Det tar drygt två timmar att spela. I Allhelgonakyrkan hör vi Oskar Ekberg, en 45-årig pianist som först framförde det 2003. På sin hemsida talar han om ”en alldeles speciell känsla att spela detta verk (utantill) i sin helhet, och jag är glad att jag fått tillfälle att göra det ett tiotal gånger sedan dess”. Vi tror att det blir en angenäm rekreation och eftertanke i mellandagarna, mellan julhetsen och det nya årets utmaningar.

Verket kommer att spelas utan paus, ca 2 tim 15 min.

Biljetter 200:-, medlemspris 150:-. Under 26 år gratis.

Messiaen skriver om sitt verk

Texten finns här som PDF

Begrundande av Gudsbarnet från krubban och Betraktelser över Honom: från Faderns outsägliga Betraktelse, till Kärlekens Kyrkas mångfaldiga Betraktelse, via Glädjens Andes oerhörda Betraktelse, Jungfruns ömma Betraktelse, och sedan Änglarnas, de Vise männens samt de immateriella eller symboliska skapelsernas (Tiden, Höjderna, Tystnaden, Stjärnan, Korset).  
Stjärnan och Korset har samma tema eftersom den ena inleder och den andra avslutar Jesu tid på jorden. Guds tema hittas givetvis i ”Faderns betraktelse”, ”Sonens” och ”Glädjens Andes”, i ”Genom Honom blev allt till”, i ”Jesusbarnets kyss”; det finns i ”Jungfruns första kommunion” (hon bar Jesus i sig), det är förhärligat i ”Kärlekens Kyrka” som är Kristi kropp. Då inte nämnt fågelsång, klockspel, spiraler, stalaktiter, galaxer, fotoner, och texter av Dom Columba Marmion, Saint Thomas, Saint Jean de la Croix, Sainte Thérèse de Lisieux, samt evangelierna och de liturgiska texterna som har influerat mig. Ett ackordtema vandrar från stycke till stycke, uppsplittrat eller koncentrerat i en regnbåge; även i rytmiska kanon, polymodalitet, icke-retrograda rytmer som är utvidgade i båda riktningar, tilltagande och avtagande värden, asymmetriska utvidgningar, byten av register, etc. – Det är sinnrikt skrivet för piano: inverterade arpeggion, resonanser, andra figurationer – Dom Columba Marmion (”Kristus i sina mysterier”) och efter honom Maurice Toesca (”De tolv Betraktelserna”) har nämnt herdarnas, änglarnas, Jungfruns, den himmelska Faderns betraktelser; jag har använt mig av denna idé behandlad på ett något annorlunda vis och tillfört sexton nya betraktelser. Mer än i alla mina tidigare verk har jag strävat efter den mystiska kärlekens språk, både varierat, kraftfullt, och ömt, ibland brutalt, och mångfärgade utsmyckningar.

I. Regard du Père – Faderns betraktelse

Guds tema i sin helhet.

Och Gud sade: ”Detta är min älskade son, i honom har jag lagt allt mitt behag …”

II. Regard de l’étoile – Stjärnans betraktelse

Stjärnans och Korsets tema.

Nådens chock … stjärnan lyser oskuldsfullt, krönt av ett kors…

III. L’échange – Utbytet

Fallande ljuskvast, en uppåtgående spiral; oerhört mänskligt-gudomligt utbyte; Gud blir till människa för att göra oss till gu­dar …

Motivet med växlande terser, det är Gud: det som inte förändras, det som är litet.

Människan, det är de återstående fragmenten, som växer, växer och blir jättelika, genom en utvecklingsprocess jag kallar: ”asymmetrisk utvidg­ning”.

IV. Regard de la Vierge – Jungfruns betraktelse

Oskyldighet och ömhet … Renhetens kvinna, Magnificats kvinna, Jung­frun betraktar sitt barn …

Jag har velat uttrycka renhet genom musik: detta har krävt ett visst mått av kraft – och framför allt mycket oskuldsfullhet och barnasinnad mild­het …

V. Regard du Fils sur le Fils – Sonens betraktelse över Sonen

Mysterium, stråle av ljus i natten – glädjens ljusbrytning, tystnadens fåglar – Ordets förkroppsligande i mänsklig form – äkta förening mellan det mänskliga och det gudomliga i Jesus Kristus …

 – Detta symboliserar givetvis Sonen-Ordet som betraktar Sonen-Jesus­barnet. Tre klanger, tre modus, tre rytmer, tre olika lager av musik. Guds tema och en rytmisk kanon genom tillägg av punktering. Glädjen symboliserad av fågelsång. 

VI. Par Lui tout a été fait – Genom Honom blev allt till

Ymnighet av tider och rymder; galaxer, fotoner, motsatta spira­ler, inverterade blixtar; genom ”honom” (Ordet) blev allt till … i ett ögon­blick uppenbarar skapelsen för oss den skimrande skuggan av hans Röst …

Det är en fuga. Temat presenteras aldrig på samma sätt: redan i den andra insat­sen har det ändrat rytm och tonhöjder. Observera divertimentot där överstämman behandlar temat som en icke-retrograd rytm som förkortas åt vänster och höger, där ba­sstämman i fortissimo upprepar ett fragment av temat i asymmetrisk utvidgning. Mittsektion av mycket korta och mycket långa notvär­den (det oändligt lilla, det oändligt stora). Repris av fugan omvänd, som en kräftgång. Mystisk stretta. Guds tema i fortissimo:segerrik närvaro, Guds an­sikte bakom flamman och tumultet. Skapelsen upprepar och sjunger Guds tema som en ackordkanon.

VII. Regard de la Croix – Korsets betraktelse

Stjärnans och Korsets tema.

Korset säger till honom: du skall vara en gudstjänare i mina armar …

VIII. Regard des hauteurs – Höjdernas betraktelse

Ära i höjderna … höjderna sänker sig över krubban som en lärkas sång …

Fågelsång: näktergal, trast, tätting, bofink, steglits, cettisång­are, gul­hämpling och framför allt lärkan …

IX. Regard du temps – Tidens betraktelse

Mysteriet med tidernas fullkomlighet; Tiden ser Den som är evig födas i sig…

Ett kort, kallt, märkligt tema likt Chiricos äggformade huvuden; ryt­misk kanon.

X. Regard de l’esprit de joie – Glädjens Andes betraktelse

Ivrig dans, hornens rusiga klang, den Helige Andes hänförelse … den överlycklige Guds kärleksglädje i Jesu Kristi själ …

Jag har alltid slagits av det faktum att Gud är lycklig – och att denna outsägliga, ständiga glädje tog sin boning i Kristi själ. Glädje är för mig en hänryckning, en berusning i ordets mest vansinniga bemärkelse.

Form:
Orientalisk dans i det extremt låga registret, i ojämna neumer, likt gregoriansk sång.

Första utvecklingen av ”glädjens tema”. Asymmetrisk utvidgning. Tre variationer över en slags jaktmelodi. Andra utvecklingen av ”glädjens tema” och ”Guds tema”. Repris av den orientaliska dansen, nu med det extremt höga och det extremt låga registret tillsammans. Coda över ”glädjens tema”.

XI. Première communion de la Vierge – Jungfruns första kom­munion

En bild som visar Jungfrun, knäböjande, innesluten i sig själv i natten, en skinande gloria svävar över hennes inre. Med slutna ögon tillber hon det dolda fröet inom henne.

Detta utspelar sig mellan bebådelsen och födelsen: det är den första och största av alla kommunioner.
Guds tema, mjuka virvlar, som stalaktiter, som en inre omfamning. Minnesbild av temat i ”La Vierge et l’Enfant” från mitt ”Nativité” [La Nativité du Seigneur (Herrens födelse) för orgel, 1935, övers. anm.]. Än mer hänfört Mag­nificat. Säregna ackord och parvisa rytmer, där det tunga pulserandet sym­boli­serar Barnets hjärtslag inom sin moder. Guds tema försvinner.
Efter Bebådelsen tillber Jungfru Maria Jesus inom sig … min Gud, min Son, mitt Magnificat! – min ordlösa kärlek.

XII. La parole toute puissante – Det allsmäktiga ordet

Monodi tillsammans med slagverk i det låga registret.

Detta barn är Ordet som bär upp allt genom sitt ords makt …

XIII. Noël – Jul

Klockspel – Julens klockor ljuder tillsammans med oss de ljuva nam­nen Jesus, Maria, Josef …

XIV. Regard des anges – Änglarnas betraktelse

Skimren, slagverken; kraftigt blås i väldiga basuner; dina tjänare är flammor av eld … – därtill fågelsången som intar det blå – och änglarnas bestörtning växer: – därför att det inte är med dem utan med mänsklig­heten som Gud förenat sig …
I de första tre stroferna: flammor, rytmisk kanon, uppdelning av ackord­temat.

Fjärde strofen: fågelsång. Femte strofen: änglarnas bestörtning växer.

XV. Le baiser de l’Enfant-Jésus – Jesusbarnets kyss

Vid varje kommunion sover Jesusbarnet med oss vid porten; sedan öpp­nar han den mot trädgården och kastar sig likt ljuset för att om­famna oss …
Guds tema som en vaggsång. Sömnen – trädgården – armar ut­sträckta mot kärleken – kyssen – kyssens skugga. Jag inspirerades av en gravyr där Jesusbarnet lämnar sin Moders famn för att kyssa lilla syster Thérèse. Allt detta är en symbol för kommunionen, för den gudomliga kärle­ken. Man måste älska för att kunna älska både denna bild och denna musik, som vill vara lika ömsint som himlens hjärta, något annat finns inte.

XVI. Regard des prophètes, des bergers, et des Mages

– Profeter­nas, herdarnas och de vise männens betraktelse

Exotisk musik – gonggongar och oboer, en enorm nasal konsert …

XVII. Regard du silence – Tystnadens betraktelse

Tystnad i handen, omvänd regnbåge … varje tystnad från krubban uppen­barar musik och färger som är Jesu Kristi mysterier …

Polymodalitet, rytmisk kanon genom tillägg av punktering, säregna ackord, ”ackordtemat”.

Hela denna sats är väldigt sinnrikt skriven för piano. Slutet: alternerande ackord, mångfärgad ogripbar musik, likt konfetti, ljusa ädelstenar och kolliderande reflexioner.

XVIII. Regard de l’Onction terrible – Den fruktansvärda Smörjel­sens betraktelse

Ordet ikläder sig en viss mänsklig skepnad; det fruktansvärda Maje­stätet väljer Jesu kropp …

 – En gammal gobeläng gestaltar Guds Ord i strid, gestaltad som Kristus på hästryggen: man ser endast hans båda händer runt svärdsfästet, som han svingar mellan blixtarna. Denna bild inspirerade mig. – I Inledningen och Codan, gradvis avstannande notvärden läggs över gradvis påskyndande notvärden, och vice versa.

XIX. Je dors, mais mon coeur veille – Jag sover, men mitt hjärta vakar

Kärleksdikt, den mystiska kärlekens dialog. Pauserna spelar här en vik­tig roll.

Det är inte en ängels båge som ler mot oss – det är den sovande Jesus som älskar oss på sin sabbat och skänker oss glömska.

XX. Regard de l’Église d’amour – Kärlekens Kyrkas betraktelse

Nåden får oss att älska Gud såsom Gud älskar sig själv; efter nattkärvarna, ångestspiralerna, uppenbarar sig klockorna, äran och kärle­kens kyss… Våra armars hela lidelse omfamnar den Osynlige …
Form (genomföringen föregår expositionen):
Genomföring:

Första temat i en icke-retrograd rytm, förstärkt åt höger och vänster; detta tema avbryts av motsatta figurer. Därefter kommer tre återkallanden av ”Guds tema” avgränsade med asymmetriska utvidgningar. Utveckling av det tredje, melodiska temat. Första temat med figurationer och ånyo asym­metrisk utvidgning. Klockringning som formar en pedalton på dominanten och upprepar ackorden från de tidigare satserna.
Exposition:

”Guds tema” i sin helhet, som en fanfar, i härlighet. Lång coda på ”Guds tema” – kärlekens och glädjens triumf, glädjetårar.

Olivier MESSIAEN

(Översättning: Oskar Ekberg/Carlos Murakami)

Oskar Ekberg studerade vid Musikhögskolan i Göteborg och diplomutbildningen på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm med prof. Mats Widlund. Oskars debutkonsert, Prokofjevs pianokonsert nr 2 tillsammans med Sveriges Radio Symfoniorkester, rönte stor uppskattning och uppmärksammades i nationell press och SR P2. Sedan debuten har Oskar förutom konserterande i Sverige även framträtt solistiskt i alla de nordiska och baltiska länderna, Storbritannien, Ryssland, Holland, Schweiz, Frankrike, Jamaica och Japan. Oskar har gjort flertalet solo-och kammarmusikinspelningar för Sveriges Radio P2. På skiva finns Oskar bl.a. representerad på Daphne Records med en soloinspelning av Johan Helmich Romans 12 klaversviter, efter studier av tonsättarens originalmanuskript. Inspelningen nominerades till en Grammis för bästa Klassiska skiva och utsågs till en av årets bästa skivor i tidskriften OPUS. Han har även gjort förstagångsinspelningar av svensk romantisk musik, inkl. CD med Elfrida Andrées samtliga pianoverk och en CD med pianostycken av Adolf Fredrik Lindblad. Oskar har genom åren haft ett speciellt intresse för Olivier Messiaens verk, och gjort flertalet kompletta framföranden av de stora pianoverken Visions de l ́Amen (tillsammansmed Martin Sturfält) och solosviten Vingt Regards sur l ́Enfant-Jésus. Oskar var också under Messiaens hundraårsjubileum år 2008 huvudproducent bakom den svenska Messiaenfestivalen, en av världens största Messiaenfestivaler det året.Sedan 2016 är Oskar professor i piano vid Marie Cederschiöld högskola i Stockholm.