Ett musikaliskt porträtt i helfigur
Kvällen inleds kl. 18.00 med att Pergamentkännaren Martin Malmgren berättar om tonsättarens liv och musik. Konserten börjar direkt därefter, omkring kl. 18.30
Vi får höra sånger, pianotrion i A‑dur, utdrag ur baletten Krelantems och Eldeling för fyrhändigt piano med mera.
Medverkande är Martin Malmgren – piano, Tobias Ringborg – violin, Tuuli Lindeberg – sopran, Andreas Lundmark – baryton, Lauri Rantamoijanen – cello och Bengt Forsberg – piano.
Biljettpris: Ordinarie 230 kr, medlem 170 kr. Gratis entré för besökare under 26 år.
Biljetter säljs via Ticketmaster. Finns platser kvar på konsertdagen säljs de för samma pris vid entrén från kl 17.15. Vi kan ta emot betalning med kreditkort, Swish och kontanter. Platserna är onumrerade.
PROGRAMBESKRIVNING
Moses Pergament – musikaliskt porträtt över en bortglömd tonsättare
Tonsättaren, skribenten och musikern Moses Pergament (1893–1977) framstår som en udda fågel i den nordiska musikhistorien. Trots en omfattande produktion som innefattar flertalet operor, kammarmusik, ett hundratal sånger, orkesterverk, instrumentalkonserter, oratorier och körmusik framförs hans musik ytterst sällan.
Endast ett fåtal verk finns inspelade på skiva, bland dem Den judiska sången och balettsviten ur Krelantems och Eldeling, den sistnämnda ursprungligen skriven på beställning av Sergej Djagilevs Ballets Russes. Samtidigt är Pergament väl ihågkommen som en musikkritiker av rang, vilket böcker såsom På vandring med Fru Musica och Svenska tonsättare vittnar om. I sina fantasifulla, allmänbildande och poetiska skriverier skapade han sig ett rykte som en stilbildande musikkritiker och var bland de första som i egentlig mening öppnade Sveriges öron för den nyare musiken på kontinenten.
Hur kommer det sig då att en så färgstark och kosmopolitiskt sinnad musikpersonlighet hamnat i skymundan i vårt musikliv? Vi finner en del av förklaringen i att Pergament drabbades av antisemitiska påhopp tidigt i sin karriär – och som född i Finland fick han dessutom sin svenska identitet ifrågasatt.
Först år 1945 blev han invald i Föreningen Svenska Tonsättare, som föreningens förste judiske medlem, och detta efter tre decenniers verksamhet i Sverige. Ytterligare en förklaring till hans utanförskap tycks vara att arbetet som ärlig och omutbar musikkritiker väckte motstånd. Många betydelsefulla personer i det svenska musiklivet hade blivit nagelfarna i pressen av signaturen MP och såg inte alltid med blida ögon på tonsättaren Pergament.
En växande skara musiker har de senaste åren börjat återupptäcka Moses Pergaments tonskapelser, vilket resulterat i en pågående serie skivinspelningar för det brittiska skivbolaget Toccata Classics. Här bjuder några av dessa musiker på en unik konsert med fokus uteslutande på Pergaments musik. I flera fall rör det sig sannolikt om verk som aldrig tidigare framförts i Sverige, och i andra fall hör vi musik som knappt klingat på konsertscenen under det senaste seklet.
Den mänskliga rösten var central i Pergaments skapande, och det vore inte en överdrift att säga att han fann sin egen musikaliska röst genom sitt flitiga komponerande av vokalmusik. På programmet står ett rikt urval sånger som sträcker sig genom hela hans tonsättarbana, liksom hans första större verk – den senromantiskt klingande pianotrion i A-dur. Vi får också höra utdrag ur baletten Krelantems och Eldeling i tonsättarens fyrhändiga arrangemang samt flera andra rariteter.
Medverkar gör Tobias Ringborg – violin, Tuuli Lindeberg – sopran, Lauri Rantamoijanen – cello, Martin Malmgren och Bengt Forsberg – piano.
Det blir konsertintroduktion om tonsättarens liv och musik innan konsertstart, och den tillhörande konsertbroschyren kommer att innehålla unikt och aldrig tidigare publicerat bildmaterial samt ny information om tonsättaren som framkommit genom arkivstudier och intervjuer. Framför allt erbjuder konserten en sällsynt möjlighet att möta ett konstnärskap som länge befunnit sig i skuggan av musikhistorien.
Efter årtionden av tystnad börjar Moses Pergaments musik åter finna sin publik. För publiken innebär detta en chans att höra verk som under decennier varit närmast osynliga på våra konsertscener – musik som åter börjar ta plats i vårt kollektiva musikaliska medvetande.
