Musik av Olle Adolphson, Luigi Boccherini, Ludwig van Beethoven, Ottorino Respighi, Lars-Erik Larsson, Ferenc Farkas och György Ligeti.
ARTISTER:
- Opus13 – Sonoko Miriam Welde violin, Edvard Erdal violin, Albin Uusijärvi viola, Daniel Thorell cello
- Mats Bergström gitarr
- David Huang piano
- Anne Sofie von Otter mezzosopran
- Blåsarkvintett ur Sveriges Radios Symfoniorkester – Anders Jonhäll flöjt, Bengt Rosengren oboe, Niklas Andersson klarinett, Anna Ferriol valthorn, Henrik Blixt fagott
- Zilliacuskvartetten – Cecilia Zilliacus violin, Julia-Maria Kretz violin, Ylvali McTigert Zilliacus viola, Kati Raitinen cello
PROGRAM:
Programändring
Bengt Forsberg kommer på grund av sjukdom inte att kunna medverka vid festivalen. Det musikstycke av Sjostakovitj som Bengt skulle ha medverkat i under dagens konsert har därför utgått och ersatts med musik av György Ligeti.
Bengt låter hälsa att han ser fram emot att vid kommande konserter i Allhelgonakyrkan framföra de stycken som vi nu tvingats stryka
Tiderna är ungefärliga
Olle Adolphson (1934–2004)
Av Mats B fritt vald gitarrkomposition av OA, 7 min
Mats Bergström
Luigi Boccherini (1743–1805)
Gitarrkvintett nr 9 C-dur G.453 “La Ritirata di Madrid” (1799), 30 min
Mats Bergström och Opus13
- Allegro maestoso assai
- Andantino
- Allegretto
- 12 variationer över La Ritirata di Madrid
Ludwig van Beethoven (1770–1827)
Kvintett för piano och blåsare Op.16 (1797), 30 min
David Huang och blåsare ur Sveriges Radios Symfoniorkester – Bengt Rosengren, oboe, Niklas Andersson klarinett, Anna Ferriol valthorn, Henrik Blixt, fagott
- Grave – Allegro ma non troppo
- Andante cantabile
- Rondo: Allegro ma non troppo
PAUS 1, 30 min – med möjlighet att köpa kaffe eller te och en liten kaka
Ottorino Respighi (1879–1936)
Il tramonto, poemetto lirico för mezzosopran och stråkkvartett P.101 (1914) 16 min (Text: Percy Bysshe Shelly, trolig översättare till italienska: Roberto Ascoli)
Anne Sofie von Otter och Opus13
Lars-Erik Larsson (1908–1986)
Quattro tempi, divertimento för blåsarkvintett Op.55 (1968), 14 min
Anders Jonhäll flöjt, Bengt Rosengren oboe, Niklas Andersson klarinett, Anna Ferriol valthorn, Henrik Blixt fagott
- Tranquillo
- Agitato
- Sostenuto, attacca
- Giocoso
Ferenc Farkas (1905–2000)
Antiche danze ungheresi del 17. secolo för blåsarkvintett (1943), 9 min
Anders Jonhäll flöjt, Bengt Rosengren oboe, Niklas Andersson klarinett, Anna Ferriol valthorn, Henrik Blixt fagott
- Intrada: Allegro moderato
- Lento: Moderato maestoso
- Danza delle Scapole: Allegro quasi Scherzo
- Chorea: Moderato
- Saltarello: Allegro
PAUS 2, 15 min
György Ligeti (1923–2006)
Stråkkvartett nr 1 Métamorphoses nocturnes, 20 min
Zilliacuskvartetten
- Allegro grazioso
- Vivace, capriccioso
- A tempo
- Adagio, mesto
- Presto – Prestissimo
- Molto sostenuto – Andante tranquillo
- Più mosso
- Tempo di Valse, moderato, con eleganza, un poco capriccioso
- Subito prestissimo
- Subito: molto sostenuto
- Allegretto, un poco gioviale
- Allarg. Poco più mosso
- Subito allegro con moto, string. poco a poco sin al prestissimo
- Prestissimo
- Allegro comodo, gioviale
- Sostenuto, accelerando – Ad libitum, senza misura
- Lento
Till festivalen kan du köpa ett festivalpass.
Det kostar 600:- ordinarie pris eller 450:- för dig som är medlem i KVAH.
Biljetter till enstaka konserter kr 200:-, medlemspris kr 150:-, under 26 år gratis.
Festivalpass och enskilda biljetter kan köpas via Ticketmaster eller på plats i Allhelgonakyrkan. I Allhelgonakyrkan ryms knappt 250 personer. Vi rekommenderar biljettköp i förväg via Ticketmaster.
KOMPOSITÖRER OCH VERK:
Programmet ändrades (se ovan) alltför sent för att få med kommentarer till nyinsatta verk.
Av Jan Silverudd
Luigi Boccherini (1743–1805) föddes i toscanska Lucca där pappa Leopold lärde honom spela cello och Abbé Vanucci musikens grunder. 1756 for han till Rom och gick för mästercellisten Costanzi som inpräntade lärdomar från mästerviolinisten Tartini. Året därpå for han med fadern till Wien, där hovet anställde dem. Trots framgångar, bland annat trycktes de första triorna och kvartetterna, så fick Luigi ingen post i Wien. Han valde att åter turnera som cellovirtuos. 1765 var han i Milano hos Sammartini som också hade besök av tidens stora: Gluck, Haydn och Mozart. Där bildade han med tonsättarna Manfredi, Nardini och Cambini möjligen den första permanenta stråkkvartetten någonsin. Efter framgångar i Paris valde Boccherini, Madrid, inte minst av hälsoskäl. Den spanske kungen var ointresserad men hans yngste bror, infanten don Luis tog 1770 nådigt emot Boccherini och utnämnde honom till sin hovcellist och hovkompositör. Han och andra mecenater gav honom tillgång till en orkester och öron intresserade av ny musik.
Boccherini var fortsatt efterfrågad i Paris: I ett brev daterat julafton 1798 skriver Boccherini till förläggaren Pleyel att han hade ”fullbordat tre opus, det tredje bestående av sex kvintetter med obligatorisk gitarr”. Året därpå tillkommer ytterligare sex gitarrkvintetter, varav vi har kvar tre. Vår kvintetts första tre satser bygger på motsvarande i hans pianokvintett D- dur opus 56:3 G409 och den sista satsen på stråkkvintett D-dur opus 30:6 G324. Den skildrar i en serie om tolv variationer hur vi på håll hör den inte helt diskreta nattvakten komma marscherande, närmare och närmare, för att sedan dra iväg mot andra kvarter och åter bli svagare.
Boccherini var oerhört produktiv. Enligt Boccherini-forskaren Yves Gérard (1932–2020) (som skapat ordning med bokstaven G) har han skrivit bland annat 29 cellosonater, 42 stråktrior, 91 stråkkvartetter och 137 stråkkvintetter. Dessutom en mängd konserter, inte minst cellokonsert nr 9, ett 30-tal symfonier men också zarzuelan La Clementina och ett sent Stabat Mater. Nuförtiden finns mer inspelat än någonsin. Ett djärvt förslag är att lyssna på HELA hans stråkkvintett E-dur med den berömda menuetten.
1795 gjorde Ludwig van Beethoven (1770–1827) Grand Début i Burgteater i Wien i hela tre dagar med sin egen pianokonsert nr 1 första dagen och en pianokonsert av Mozart tredje dagen, som han förstås hade skrivit en egen kadens till. Strax därpå trycktes hans första opus: tre pianotrior opus 1, som blev en succé också ekonomiskt. Året därpå och utifrån den noggrant studerade föregångaren Mozart tillkommer hans opus 16, en kvintett för piano och blåsare: oboe, klarinett, horn och fagott. Verket har samma besättning och går i samma tonart som föregångarens – Ess-dur – och har liksom den tre satser. I finalrondot finns en kort pianokadens före första reprisen som Ludwig vid ett tillfälle förlängde av hjärtans lust, men han gillade inte om andra tog sig friheter med hans musik. Låt oss höra hur David Huang och blåsarna gör.
Det gick väl sådär vid uruppförandet 1917 av tondikten Roms fontäner. Ottorino Respighi (1879–1936) tog dock chansen när dåtidens store, dirigent Arturo Toscanini året därpå bad om ett orkesterstycke till en serie konserter i Rom. Nu blev det succé för Roms fontäner och Respighi fick sitt stora internationella genombrott. Bolognasonen Ottorino hade lärt sig att spela violin och komposition för Giuseppe Martucci och orkestreringmästaren Nikolaj Rimsky-Korsakov i Sankt Petersburg. Och han läste mycket, inte bara skönlitteratur och på hela elva olika språk. Han fortsatte livet igenom att studera och transkribera äldre musik men lät sig också inspireras till egna verk.
Respighi tonsatte flera av Percy Bysshe Shelleys dikter; 1914 ger han sig i kast med The Sunset i italiensk översättning (troligen av Roberto Ascoli). Dikten skrevs 1816 i tidens gotiska stil med ödsliga och makabra inslag. Den börjar med en beskrivning av en ynglings död, men som en romantisk händelse. En ung man vandrar med sin älskade längs ett fält och solen sjunker ned. Dikten fortsätter med parets kärleksnatt men avbryts av att kvinnan vaknar med sin döde älskare i famnen. Ensam lever hon vidare och vårdar sin gamle far. Diktens epilog handlar om den vila hon längtar efter och bara ser i döden. Shelley använder solnedgången som en storslagen händelse som påminner oss om vår dödlighet och den eviga cykeln av födelse och förgängelse. Respighi har här inte valt att skriva en stor aria med ackompanjemang utan stråkkvartetten är verkligen med och beskriver vad som händer, med sångerskan sjungande nästan ett arioso. Kvinnans bön om samma frid som ynglingen fick för länge sedan framförs livstrött innan violinen spelar ett avslutningssolo i dur. Med Roms fontäner-succén i ryggen fick Respighi verket tryckt 1918 och det uruppfördes samma år i versionen med kammarorkester. I versionen för mezzosopran och stråkkvartett som vi hör i kväll uruppfördes det 13 april 1920 i Rom, på Società del Quartetto di Roma.
Åkarpssonen Lars-Erik Larsson (1908–1986) är världsberömd i Sverige för sin Pastoralsvit och Förklädd gud. Efter studier vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm gick han 1929–1930 för Alban Berg i Wien, visserligen undervisad i traditionell kompositionsteknik kom han så i kontakt med nya Wien-skolans musik: 1932 skrev han 10 tvåstämmiga pianostycken opus 8 – de första svenska exemplen på tolvtonsmusik. 1937 anställdes han som kapellmästare vid Sveriges Radio. 1947 – 1959 var han den förste professorn i komposition, vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och hade en rad andra uppdrag i musiklivet. 1971 fick han möjlighet att lämna Stockholm och flytta till Helsingborg och bli en fri tonsättare. Larsson har kallats för både neoromantiker och neoklassicist men unnade sig allt fler stilar än så, även om titlar som serenad och divertimento återkommer i verkförteckningen.
Jag ska här inte ge mig in i gamla strider tonsättarfalanger emellan, men den kanske mer samtide än moderne Larssons strävan efter klarhet och enkelhet beskrev han bäst med orden ”jag ville upphäva tyngdlagen”: Lyssna gärna på hans sång Akvarell som till all lycka finns inspelad med Anne Sofie von Otter och Bengt Forsberg.
Quattro tempi som tillkom 1968 på beställning av Samtida Musik och Rikskonserter som en hyllning till Föreningen Svenska tonsättare när de firade 50 år. De fyra satserna lär också skildra de fyra årstiderna och är enligt min ringa mening ett mästerverk.
Ungraren Ferenc Farkas (1905–2000) studerade vid Liszt-akademien i Budapest för bland andra Leo Wiener och 1929–1931 för Ottorino Respighi i Rom. Efter några år utomlands återvände han till Ungern och var från 1949 till 1975 professor i komposition vid Liszt-akademien, med bland andra György Kurtág och György Ligeti som elever. Farkas skrev över 800 verk i de flesta genrer och även om han ofta var melodisk och traditionell och lät sig inspireras av folkmusik så använde han ibland tolvtonsteknik. Där finns en hel rad verk för blåsarkvintett och i afton hör vi hans Tidiga ungerska danser från 1600-talet (Antiche danze ungheresi del 17. secolo), skrivna 1959 efter enkla danser av anonyma tonsättare. ”Jag försökte återskapa atmosfären av en ”provinsiell” ungersk barockstil.” Verket slutar med en saltarello som inte är för tråkmånsar.
Jan Silverudd
MEDVERKANDE:
Sonoko Miriam Welde
Sonoko Miriam Welde, violin, är från Bergen och vinnare av Den norske solistpris 2014 och Equinors klassiska musikstipendium 2016. 2022 blev hon nominerad till “Spellemanprisen” i kategorin klassisk för sitt debutalbum med Oslo-Filharmonien. Hon är en av grundarna av Opus13. 2024 fick hon rollen som konstnärlig ledare för “Vinterfestspill i Bergstaden” på Röros. Sonoko har studerat för Janine Jansen, Kolja Blacher och Stephan Barratt-Due. Hon spelar på en Stradivarius “Spencer Dyke” från 1736 som generöst utlånats av Anders Sveaas’ Almennyttige Fond.
Edvard Erdal
Edvard Erdal, violin, är från Norge och har etablerat sig som en eftertraktad kammarmusiker och är för närvarande konsertmästare i orkestern vid Den Norske Opera & Ballett. Han är en av grundarna till kvartetten Opus13 som vann andra pris i den prestigefyllda Banff International String Quartet Competition 2022 i Canada och också fått Equinors klassiska musikpris. Edvard har samarbetat med flera internationella stjärnor som Janine Jansen, Leif Ove Andsnes, Alisa Weilerstein och Tabea Zimmermann. Tillsammans med Opus13 startade Edvard 2022 kammarmusikfestivalen Vinterspill på Lillehammer. Han spelar på en violin av Lorenzo Storioni från 1780 som generöst utlånats av Snefonn AS.
Albin Uusijärvi
Albin Uusijärvi, viola, började spela fiol vid fem års ålder och gick sedan Musikskolan Lilla Akademien i Stockholm. Tidiga musikupplevelser inspirerade honom att byta till violan. Hans högre studier fortsatte i Berlin vid Hochschule für Musik Hanns Eisler för Prof. Tabea Zimmermann, samt vid Karajan-Akademien hos Berliner Philharmoniker. Albin är medlem i Opus13. Han har tidigare varit soloviolast i Danska Radions Symfoniorkester och är sedan januari 2024 stämledare för violastämman i Sveriges Radios Symfoniorkester. Som solist har Albin uppträtt med orkestrar som Göteborgs Symfoniker, Südwestdeutsches Kammerorchester och WDR Sinfonieorchester Köln.Daniel Thorell, cello, är från Stockholm och har redan skördat stora framgånar både som solist och kammarmusiker. Han har vunnit första pris i ett flertal internationella och nationella musiktävlingar och har framträtt som solist med Stockholms Kungliga Filharmoniker, Göteborgs Symfonikerna, Zagrebs Nationella Radioorkester, Dala-Sinfonietta med flera och är medlem i Opus13. Daniel har nyligen avslutat sina solistdiplomstudier vid Norges Musikhøgskole i Oslo för Prof. Torleif Thedéen. Han är mottagare av stipendier från fonder som SWEA International, Kungliga Musikaliska Akademien och Anders Sandrews stiftelse.
Daniel Thorell
Daniel Thorell, cello, är från Stockholm och har redan skördat stora framgånar både som solist och kammarmusiker. Han har vunnit första pris i ett flertal internationella och nationella musiktävlingar och har framträtt som solist med Stockholms Kungliga Filharmoniker, Göteborgs Symfonikerna, Zagrebs Nationella Radioorkester, Dala-Sinfonietta med flera och är medlem i Opus13. Daniel har nyligen avslutat sina solistdiplomstudier vid Norges Musikhøgskole i Oslo för Prof. Torleif Thedéen. Han är mottagare av stipendier från fonder som SWEA International, Kungliga Musikaliska Akademien och Anders Sandrews stiftelse.
Mats Bergström
Mats Bergström är en av Sveriges mest välrenommerade gitarrister. Han är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och Juilliard School i New York. Han debuterade 1983 i Wigmore Hall i London och är sedan dess frilansande solist, ackompanjatör och ensemblemusiker. Mats har samarbetat med bland andra Georg Riedel, Olle Adolphson, Anne Sofie von Otter, Kerstin Avemo, Malena Ernman, Olle Persson, Mikael Samuelson och Amanda Ginsburg. Han har bearbetat ett stort antal verk för gitarr, däribland Schuberts sångcykel Die schöne Müllerin, och nu senast redigerat och spelat in gitarrkompositioner av Olle Adolphson. Mats har också en mycket omfattande skivkatalog.
David Huang
David Huang, piano, vann förstapriset i Vera Lotar-Shevchenko International Piano Competition 2012 och Solistpriset 2014 och har sedan dess han etablerat sig bland landets mest intressanta och framstående unga artister. Han blev utsedd till Sveriges Radios P2 Artist-in-residence 2014 och har gjort åtskilliga inspelningar och konserter i både radio och TV. David framträder som solist, kammarmusiker och med orkestrar runt om i Europa. Bland hans många samarbeten har de med klarinettisten Magnus Holmander och cellisten Amalie Stahlheim en särskild plats. Tillsammans med dirigenten Christian Karlsen har han grundat festivalen Gränslandet – symfonisk fest som i år går av stapeln den 23–24 augusti. Förra året startade han och fyra andra eldsjälar Förstaparkett, ett nytt koncept för kammarmusik riktat till en yngre publik.
Anne Sofie von Otter
Anne Sofie von Otter, mezzosopran, hovsångerska, är en oöverträffat mångsidig musiker och skivartist som samarbetat med storheter som Carlos Kleiber, Claudio Abbado, Marc Minkowski och Giuseppe Sinopoli liksom med Elvis Costello, Brad Mehldau och Rufus Wainwright. Hennes repertoar sträcker sig från barocken fram till helt nyskriven musik och hon har uppträtt på de flesta av världens viktigaste operascener. Hon är också en omvittnat framstående konsert- och lied-sångerska med hela världen som arbetsfält och med en mångskiftande repertoar alltifrån de tyska romantikerna över Wolf och Mahler, Cécile Chaminade och Korngold till Peterson-Berger och Stenhammar. Anne Sofie har tillsammans med Bengt Forsberg gjort ett flertal skivinspelningar som fått lysande recensioner och också – i likhet med ett flertal av hennes övriga inspelningar – vunnit prestigefulla utmärkelser. Hon har varit en flitig gäst hos KVAH och haft stor betydelse för konsertverksamheten i Allhelgonakyrkan.
Anders Jonhäll
Anders Jonhäll, flöjt, är sedan 2008 soloflöjtist i Sveriges Radios Symfoniorkester och hade 1992–2019 samma position i Göteborgs Symfoniker. Han utbildades vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm där han bland annat studerade 1700-talspraxis på moderna instrument och fortsatte sina studier med inriktning på modern musik vid Musikhögskolan i Göteborg. Anders spelar gärna kammarmusik och samarbetar regelbundet med slagverkaren Daniel Norberg och gitarristen Mats Bergström. Han är en av grundarna till ensemblen Gageego! som i mer än tjugo år har arbetat med nutida konstmusik. Anders undervisar på Högskolan för Scen och Musik i Göteborg.
Bengt Rosengren
Bengt Rosengren, oboe, är solooboist vid Sveriges Radios Symfoniorkester sedan 1993. Han examinerades vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, där han sedan början av 2000-talet också undervisar. Bengt har framträtt som solist med Radiosymfonikerna i oboekonserter av Strauss, Mozart och Martinů liksom i Salonens Mimo II. Han var solooboist i Stockholms Nya Kammarorkester fram till 2019 då orkestern upplöstes. Bengt är en flitig kammarmusiker, medlem i blåskvintetten Amadé och förekommer på ett stort antal skiv- och radioninspelningar både som solist och kammarmusiker.
Niklas Andersson
Niklas Andersson, klarinett, är stämledare i Sveriges Radios Symfoniorkester. Efter Kungliga Musikhögskolan i Göteborg följde studier hos Walter Boeykens i Antwerpen och John McCaw i London. Som solist har Niklas framträtt med dirigenter som Sakari Oramo, Okko Kamu och Thomas Dausgaard. Han har även samarbetat med tjeckiska Skampa-kvartetten och ledande svenska stråkkvartetter.
Henrik Blixt
Henrik Blixt, fagott, kommer från Visby och började spela fagott i kommunala musikskolan. Han studerade för Knut Sönstevold på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm där han 1998 tog han solistdiplom. Han vann samma år andra pris i den internationella träblåstävlingen i Bayreuth. Han har lett Hemvärnets musikkår i Uppsala och fått flera verk skrivna för sig, bland annat en solokonsert av Mats Larsson Gothe. Henrik är stämledare i Sveriges Radios Symfoniorkester och undervisar också på Musik- och operahögskolan vid Mälardalens universitet.
Anna Ferriol de Ciurana
Anna Ferriol de Ciurana är valthornist i Sveriges Radiosymfoniker sedan 2017 och samarbetar även ofta med Stockholm Chamber Brass. Anna kommer från Girona i Katalonien i Spanien där hon fick sin första utbildning. Hon tog sin magisterexamen för professor Markus Maskuniitty 2017 vid Hochschule für Musik, Theater und Medien i Hannover. Anna har spelat i orkestern vid Staatsoper Hannover, Oslo-Filharmonien, Svenska Kammarorkestern, Kungliga Hovkapellet och Mahler Chamber Orchestra. Hon är lärare i valthorn vid Lilla Akademien och har gett mästarklasser på skilda håll i Europa.
Cecilia Zilliacus
Cecilia Zilliacus, violin, är en flitig gäst i Allhelgonakyrkan sedan många år. Hon har varit solist i flera av Europas mest framstående symfoniorkestrar och gillar också att spela med jazzmusiker, folkmusiker, singer song-writers och många andra. Cecilia var under många år en drivande kraft i den flerfaldigt prisbelönade stråktrion ZilliacusPerssonRaitinen och är nu konstnärlig ledare för Katrina Kammarmusik på Åland och tillsammans med Kati Raitinen för kammarmusikserien Äntligen måndag på Konserthuset i Stockholm. Hon har gjort flera prisbelönade inspelningar nu senast den i år Grammis-belönade Grieg Maier Röntgen String Quartets med Zilliacuskvartetten. Cecilia undervisar vid Sibeliusakademien och Kungliga Musikhögskolan och spelar på en violin byggd av Nicola Gagliano från Järnåkerfonden.
Julia-Maria Kretz
Julia-Maria Kretz, violin, studerade för Thomas Brandis i Berlin och med Josef Suk i Prag. Med Julius Stern Piano Trio har hon vunnit olika internationella priser. Hon är medlem i kammarmusikensemblen Spectrum Concerts Berlin och i Mahler Chamber Orchestra och spelar regelbundet kammarmusikkonserter med ett flertal internationella artister och på internationella festivaler. Julia-Maria är sedan 2015 alternerande förste konsertmästare i Sveriges Radios Symfoniorkester. Hon har spelat in kammarmusik för bland annat BIS, NAXOS och Harmonia Mundi och undervisar vid Kungliga Musikhögskolan. Julia-Maria är medlem i Zilliacuskvartetten.
Ylvali McTigert Zilliacus
Ylvali McTigert Zilliacus, viola, har studerat för Simon Rowland-Jones och Daniel Takeno i London och Tabea Zimmermann i Berlin. 2004 bildade hon Lendvai String Trio som framträtt runtom i Europa, prisbelönats och gjort flera cd-inspelningar, bland annat med stråktrior av Julius Röntgen och Beethoven. Ylvali har spelat i flera internationella ensembler såsom English Concert och Mahler Chamber Orchestra och ingår nu i Uppsala Kammarsolister och Uppsala kammarorkester. Hon är medlem av Zilliacuskvartetten.
Kati Raitinen
Kati Raitinen, cello, är utbildad vid Sibelius-Akademin för Martti Rousi och på Edsberg för Frans Helmerson. Sedan länge är hon solocellist i Kungliga Hovkapellet, och även verksam som solist runt om i Sverige och internationellt. Kammarmusiken är viktig för Kati; hon är en av de ansvariga för kammarmusikserien “Äntligen måndag” i Stockholms konserthus. Kati är också en flitig kammarmusiker i andra konstellationer, inte minst tillsammans med Bengt Forsberg och Cecilia Zilliacus och ingår i Zilliacuskvartetten. Kati är konstnärlig ledare för Lövstabruks Kammarmusikfestival 2024 och undervisar vid Kungliga Musikhögskolan.
Åter till festivalens infosida
Om de olika konserterna:
Tor 15/8 kl 18.00. Festivalöppning med Mozart, Bacewicz och Dvořák
Fre 16/8 kl 18.00. Festivalkonsert nr 2: Bengts önskekonsert!
Lö 17/8 kl 18.00. Festivalkonsert nr 3: Kvällsmusik, dans och Sjostakovitj
Sö 18/8 kl 14.00. Festivalkonsert nr 4: Final med Schuberts stråkkvintett